Eftersom inte alla i min omgivning vet än så länge, så valde jag att starta en ny blogg där jag ska försöka hålla lite dagbok över allt som händer.

Jag plussade alltså i söndags morse, runt åttatiden. Jag hade varit på bröllop med min vän F och sovit över på hotell. Visste att jag hade BIM på måndagen, och skulle egentligen vänta tills måndagen, minst. Men jag orkade inte. Och kunde inte sova. Så jag gick upp och rotade igenom hela väskan för att hitta det förbannade testet. Hittade det och smet in på toa för att testa. När jag hade testat så hittade jag hastigast på stickan (sådana små) och såg kontrollstrecket bildas men inget annat streck. Jag tänkte att det väl inte gjorde något. Lite tråkigt, men då kunde jag ju i alla fall se fram emot en sommar med mycket krog och fest, vilket också är trevligt ;) Borstade tänderna och tog bort sminket från gårdagen och tog upp stickan igen bara för att titta hatiskt på den. Och där var det något. Ett svagt, svagt mycket ljusrosa streck. Första känslan var ångestliknande, det var ju inte vad jag helt plötsligt ställt in mig på. Aaaaah, alla mina tankar om jobb och lägenheter och tid och grejer kom tillbaka och jag fick lite panik. Men efter en stund började det sjunka in och började kännas allt bättre.

Smsade U för att berätta, eftersom hon visste att jag var lite "orolig" och att jag skulle testa på måndagen. När jag fått berätta för någon kändes det genast mycket bättre. M ville inte veta via telefon visste jag sedan tidigare, så jag fick gott hålla mig tills jag kom hem på måndagskvällen. Då åt vi jordgubbar och skålade i alkoholfri cider (bara för att mysa på balkongen och för att det var varmt och fint) och då visade jag testet. Hade kanske förväntat mig en annan reaktion än ett fett leende och "driver du med mig?" - men när han inte kunde sluta le så kändes det som att han var rätt nöjd med situationen ändå. ♥