Det är så fint när bebis sparkar i magen och lever runt och jag kan knappt vänta tills hon är här. Men det är så jävla jobbigt att den där underbara känslan blandas med panik och skräck inför själva ankomsten. Ligger vaken på nätterna och är rädd och gråter, kan inte sova. Auroramottagningen var supertrevliga och kunde ju lova mig att komma in tidigt och sådär, men sen då? För nu står jag här mitt i, försent att ångra sig och är fan livrädd. Jag är rädd att jag inte ska hinna in. Jag är rädd att vara ensam när det startar. Jag är rädd att något ska gå fel, att något ska ta tid, att inte hinna dit, att tappa kontroll, att vara rädd, ha panik och vara ensam.

Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra åt det. Jag vet inte om någon kan göra något. Aurorabarnmorskan sa det "tröstande" att ingen kan säga vad som händer, ingen vet hur snabbt eller långsamt det kommer gå. Går det snabbt så gör det. Jotack. Jag vet.

Jag trodde verkligen att jag var rädd inför förra gången. Men det kan jag ju bara konstatera nu att jag inte var. Nu är jag rädd. Livrädd till och med. Trodde känslan skulle avta men den tilltar allt mer. Jag vet att jag kan ringa Auroramottagningen igen, eller min barnmorska, men vad ska de göra? Det är ju som det är.

Fan, fan, fan.

Igår var vi på Halloweenfest. Såklart så tog jag inga bilder, bara när vi gick till förfesten, och de var på magen. Ska försöka lägga upp dem senare idag. Här är vad som återstod av min frisyr från igår ;)

wiiiie, ♥ lockigt hår!

Höhö nu kommer mer gnäll. Fan vad tråkig blogg jag har egentligen. Men mina graviditeter har inte varit så bra, varken fysiskt eller psykiskt. Och jaja, jag valde att skaffa barn och whatnot. Men jag visste ju inte att det skulle bli såhär igen. Jag har sedan Noahs födsel tänkt ganska positivt om förlossningen och framtida eventuella förlossningar (bortträngning kallar Freud det). Men när jag blev gravid fick jag panik, och har fortfarande. Pendlar mellan att innerligt ångra att jag blev gravid och att tänka att denna gång kanske det blir bättre...

Vi får se hur det går imorgon. Förra gången gick jag också hos Auroramottagningen men då var min förlossningsskräck mycket lindrigare än denna gång. Då var jag orolig för att inte hinna in i tid. De lugnade mig med att det skulle ta mååååånga timmar. Jo tjena. Vi hann ju knappt in. Denna gång är jag alltså livrädd. Dels vet jag hur inåthelvete jävla ont det gör, jag vet hur jag tappade kontrollen förra gången, hur jag fick panik samt hur jävla snabbt det gick och hur obehagligt det var efteråt. Inte många plus alltså. Men vi laddar. Denna gång börjar jag läsa tidigt, ska försöka mig på profylax tror jag. Försöka hinna in och få en EDA om det går. Har hittat en fin tjej som vill vara min doula och stötta igenom förlossningen. Men ändå, paniken.. Söv ned mig och plocka ut ungen.

Är så glad att jag blev sjukskriven. Imorgon har jag det sista att göra i skolan, ett arbete som redan var klart innan jag blev sjukskriven men som ska redovisas. Då det är ett grupparbete känner jag att jag inte kan strunta i det. Men redan nu, tolv timmar innan jag ska dit så börjar jag känna av det i kroppen. Blir varm, får hjärtklappning och mår illa. Är stressad. Slutsats: jag åtgärdar rätt problem.

Nu har vi fått ihop nya soffan och såhär ser det nu ut i vårt vardagsrum:

 

 

 

 

 

Noah ville också vara med på bild ;) Är väldigt nöjd, känns som det blev mycket mer plats och mycket finare!

Känsla: ångest. Jag är världens sämsta mamma som inte ens kan ta hand om sitt barn. Som ligger hemma och latar mig hela dagarna. Jag såg nog blicken. Jag fattar nog. Jag är inte dum i huvudet.

Men TACK dagisfröken för att du vet hur jag har det. Samtalet började vänligt. Varför jag är sjukskriven? Ja, det vill jag ju helst inte prata om, men vad säger man när någon frågar? Psykisk ohälsa är ju inte direkt så roligt att diskutera i dagishallen vid hämtningstid. Och hur svarar man kort på det? Nej, men det var snäll att säga att det är bättre att lämna Noah klockan nio istället för 10/11 så att han kan vara med i verksamheten. Men sen då? Ja, då ska vi också korta ned dagarna till klockan 13 istället för 15, 16, 17. Alltså jag orkar ju inte. Fattar de inte att jag inte vill något hellre än att må bra och kunna orka vara med min son jämt????? Tror de att jag går på spa, shoppar och äter lunch på stan varje dag när Noah är på dagis? Det känns så. Det känns så så jävla mycket att det gör ont. Dålig mamma. Fastän han är hemma alla fredagar. Fastän han får sovmorgon. Fastän jag försöker så jag slår knut på mig själv.

Jag vet inte vad syftet med samtalet egentligen var. Men  uppenbart var ju att hon ville ha reda på varför jag var hemma och om jag inte kunde ha Noah lite mindre på dagis då. Såklart får man inte säga sånt, så hon tillade "ja, alltså du får ju ha honom på dagis hur mycket du vill". Slå in den sista spiken i kistan. Svart på vitt liksom - det är du som vill lämna bort ditt barn hela dagarna.

Tack. Nu var hela denna fantastiska dag helt åt helvete för jag tror aldrig jag känt mig så jävla värdelös som jag gör nu.

Började tidigt denna gång. Typ så fort jag fick veta att jag var gravid så skulle saker ändras och fixas. Såg en snygg lösning på förvaringsproblemet i badrummet. Så i helgen har jag konstuerat och byggt ihop ett badrumsskåp. Fick hjälp av snälla Fredrik och min man att såga dock.

Fattas bara en knopp nu så man kan öppna skåpet, och så det ser lite finare ut!

 

Tätat med silikon :)

 

Insidan. Sjukt mycket plats! Inte så snygga sågningar, för mätningarna var ganska ungefärliga, men det spelar ingen roll. Det funkar ju :)

 

Supernöjd med mig själv! :D

 

Egentligen skulle den ha varit längre upp, tror det hade blivit snyggare, och då hade inte lika mycket av skåpet stuckit ut. Men det gick inte, passade inte med skåpet. Så man får ta det som det är :)

Brösten växer som bara den. Har redan bytt upp mig ett par storlekar under graviditeten. Tyvärr är mina bröst alldeles för stora för att klämma in dem i en klen Lindex eller HM-bh. Igår köpte jag en Carriwell-graviditetsbh som jag kan sova i. Supermjuk och superskön. Men eftersom jag bara har en BH just nu som passar, så har jag bestämt mig för att köpa några till. Men vi testar och kör på amningsbhar, kanske (förhoppningsvis) passar de efter förlossningen när brösten växt klar och kanske gått tillbaka något igen. Hoppas hoppas! Dessa två hittade jag på en sida som säljer amningsbhar i England, fraktar till Sverige för bara 1£.  665 kronor för båda, vilket känns helt okej *tipstips* (de har inte bara stora storlekar, utan alla möjliga!)

BH utan bygel från Hotmilk (Heidi Klums märke) i strl 70G

 

Denna är jag kääääär i! En fin amningsbh liksom! I min storlek! Hallelujah! Tycker den är så himla himla fin! Bravado i 70 H/I- så denna BÖR jag kunna ha efter bebis ankomst! :)

Bebis säger hej hej! :) ♥

(har tagit den här ifrån Jane som jag tror i sin tur har snott den någon annanstans, men jag kan ha fel ;))

När fick du reda på att du var gravid? 5:e juni 2011
Hur fick du reda på att du var gravid? Gjorde ett graviditetstest på BIM -1. Hade varit på bröllop dagen innan och bodde på hotell med en av mina goda vänner, smög upp på morgonen och testade. Direkt efteråt kunde jag inte ens se ett litet spår av test-strecket, så jag avfärdade det helt som negativt. Spolade, borstade tänderna och tänkte på allt roligt jag skulle göra under sommaren nu när jag inte var gravid (hade blivit det "på råk", vi skulle inte försöka förens efter sommaren), uteliv och annat skoj. Tittade en sista gång innan jag skulle kasta det och då fanns det ett litet svagt streck där.
Hur gammal var du? 23 år
Ungefär när blev du gravid? Borde ju vara någon gång typ kring den 20:e maj. Men jag vet inte riktigt. Borde veta, eftersom jag testade med ÄL-stickor för att undvika att bli gravid, men minns inte.
Hur reagerade du? Fick lite ont i magen. Det var ju på riktigt liksom. Lite konstig känsla, kändes overkligt.
Hur tog pappan det? Han fick veta senare på kvällen. Han blev nog rätt chockad och trodde jag skojade först. Hade inte så värst mycket att säga..
Var graviditeten planerad? Nja. Hade planerat en graviditet, men inte just nu.
Vilken vecka är du i nu? 23 (22+1 idag, lördag)

-


Mår du illa? Ja, fytusan. På kvällarna.
Har du halsbränna? Mycket lindrig än så länge, har Novalucol med mig jämt dock, minns hur hemskt det var sist.
Har du ont av foglossning? JA!!!! Haft i flera veckor men de senaste dagarna har jag haft svårt att sova, vända mig och har ont när jag vaknar. Är så jävla tråkigt för man blir så himla begränsad. Bara tanken på att gå på IKEA imorgon får mig att bli ledsen, för jag vet hur ont jag kommer ha på kvällen.
Har du mycket vätska i kroppen? Jag hoppas det är därifrån kilona kommer, men ser inget direkt. Eller samlar vätska i brösten? ;)
Har du några bristningar? Inte från denna graviditet än *pepparpeppar*. Men jag ser ju ut som en zebra sedan förra graviditeten, så... ja. De syns extra tydligt nu när magen svällt också.
Har du en hormonrand? Nope.
Är du extra känslig? Haha... nejdå. Gråter bara av att någon tittar på mig.

-

Kissar du ofta? Nej, inte mer än vanligt.
Har du/haft några gravidcravings? Nja. Sura äpplen och sura saker i början. Nu inget speciellt.
Vad vägde du innan du blev gravid? 58 kg
Vad väger du nu? 65...
När kände du dom första sparkarna? Runt vecka 16-17 tror jag. Kände lite bubbel innan, men svårt att veta om det var bebis.
När kände pappan dom första sparkarna? Vecka 19 eller 20 tror jag.
Sparkar den mycket nu? Ja

-

Vet ni vad bebisen har för kön? Ja, UL-damen trodde att det var en flicka. Får dubbelkolla i november när vi åker till Tittut i Stockholm :)
Vad tror du att det är? En flicka, trodde det innan UL också. Eller trodde är fel ord. Kände på mig. Precis som jag kände på mig att Noah var en pojke.
Vad tror pappan att det är? Han tror samma. Men han gissade bara :P
Har ni några namn? Signe och Sigrid är väl det vi kommit mest överrens om. Jag gillar Astrid också.
Vad kallar ni bebisen just nu? Lillasyster
Hur många ultraljud har du gjort? Två, KUB och RUL.
Hur är bebisens läge nu? Oftast ligger hon med huvudet till vänster om min navel. Eller, så känns det i varje fall.
När är bebisen beräknad? 17e februari 2012 - men eftersom jag är ganska säker på när jag hade ÄL och BIM, så tror jag att datumet är fel. Jag tror 13e februari är mer rätt.
När tror du att du föder? Vill inte gissa.
Var vill du föda? På sjukhus(!!!!)
Vilka ska vara med på förlossningen? Jag och Markus och vår doula Maria förhoppningsvis
Är du nervös inför förlossningen? Ja. Vill hellre dö än gå igenom den just nu.

Har lånat ut min gamla Moby Wrap och vet inte om den hittar tillbaks innan det är dags. Så idag införskaffade jag en ny, efter att ha tittat ut en lääänge.

Var supernöjd med min sist, även om jag inte bar så mycket den första tiden. Noah var ett nöjt barn som gärna satt i babysitter och låg i vagnen. Får se om denna onge blir lika medgörlig. I varje fall tänker jag mig att det kanske kan vara ganska bra när vi går till dagis eller sådär. Då är det skönt att slippa böka ned bebis i vagnen. Plus att när man städar, diskar, viker kläder, åker tåg, whatnot, ja, då är det också himlans praktiskt att ha händerna fria :) Skulle aldrig ta på mig en Baby Björnen och sätta mitt barn i, inte en chans. Oergonomiska för både bebis och förälder. Detta är ett mycket bättre alternativ! :) (finns en anledning till att man bara kan ha bebis i bärselen i 2h, medans sjalen inte har någon sådan restriktion, tänk på det...)

(ganska osmickrande) bild på mig med Noah i sjalen, här cirka 6 månader.

Har spanat runt lite. Bland annat på en dansk barnvagn som heter Trille flex. Den känns dock lite plastig, när man ser den på bild (har ej sett den i verkligheten), men den påminner mycket om Teutonia fun. Den har lite större hjul där fram, vilket var det jag var ute efter. Känns dock som man vill ha ett etablerat märke, ifall att något skulle bli fel. Så jag har kikat lite efter en Teutonia fun. Tyvärr tycker jag hjulen på Teutonia (och Brio sitty också för den delen - de gamla) är värdelösa. I varje fall. Idag fick jag tips av en snäll kompis (;)) om en tysk sida som säljer barnvagnar och fraktar till Sverige. Cirka 1500 kronor billigare än i Sverige, vilket ändå är ganska stor skillnad. Så har de även färger som Sverige inte har... Detta är vad jag tänkt mig:


Fast med en sittdyna i samma färg som insidan av liggdelen. En man kan ta bort och tvätta. Jag vet att färgerna ser lite olika ut, men de är i samma färg i verkligheten ;) Till samma pris som enbart sittdelen får man även andra hjul (nyare) + sittdynan + impregneringsspray (mot fettfläckar och liknande) + frakt. Teutonia har dessutom Europagaranti, så vart man köpt vagnen spelar ingen roll för garantin. Är himla sugen faktiskt, men det handlar såklart fortfarande om väldigt mycket pengar... ;)

Känns som jag kommit till en vägg nu. Som att jag står och slår huvudet i den. Känns som att jag inte tar mig framåt alls, som att försöka springa i vatten. Allt känns så otroligt tungt och det känns som att alla måsten aldrig tar slut. Ser liksom ingen rak väg framåt utan mer som ett virrvarr av ingenting och allting. Stannar upp tusen gånger om dagen och undrar vad jag håller på med, vart är jag på väg, vad gör jag egentligen? Jag vet ju inte ens vad jag gör. Så tröttsamt att alltid tänka, alltid prestera, alltid orka. Och när jag får tanken att jag kanske faktiskt måste ta en paus från allt så ändrar jag mig genast. Vad skulle alla säga då? Så får man inte göra och ja, det är klart jag vill ha klart så mycket som möjligt men berätta för mig vad jag ska göra för jag vet inte. Jag vill orka men vet inte om jag gör det. Men jag antar att man kan leva på press och dåligt samvete ett tag till. Tillslut krashar man och då har man helt plötsligt en gilltig förklaring till att ta det lugnt. Jag ville ju inte komma dit men det känns som jag är tungen. Allt eller inget liksom.