Tackat ja till att jobba imorgon (på högstadieskola, som timvik). Jag frågar mig sälv varför men kan inte riktigt svara på det. Självplågeri? Utmaning? Pengar är det inte denna gång i varje fall. Alltså inte för att vi blivit miljonärer eller så. Mer att summan pengar inte står i proportion till vad arbetet innebär. Fast, det var extra dåligt förra gången. Jag hoppas att det blir lite lugnare imorgon. Vissa dagar har ju faktiskt varit ganska bra. Dessutom varar ju lektionerna bara i någon timma, så blir det jobbiga barn som inte lyssnar alls så är det inga oceaner av tider att plåga sig igenom. Klar fördel :) Håll tummarna för mig nu, det gör jag ;)