Läste (haha jag har läst hur mycket som helst under graviditeten) på lite om EC (elimination communication - alltså bebis på potta/blöjfritt/vad man nu vill kalla det). Tygblöjor okej, men EC har alltid känts lite präktigt och över mitt huvud. Får bilden av de som hardcoreEC:ar, dvs låter bebis vara utan blöja nästan jämt och är jätteuppmärksamma på bebisens signaler för att kunna hålla henne/honom över toaletten när de tror det är dags. Det har aldrig känts som något för mig faktiskt, även om jag tycker att det är häftigt att det finns folk som kan, vågar och orkar!

Men, igår när jag bytte på Lovis på morgonen så hade hon bara kissat i blöjan, så jag tänkte att det nog var dags snart. Så när jag hade tagit av henne blöjan så höll jag henne en liten stund över toaletten, och DET FUNKADE! Hon bajsade i toaletten och jag hade en bajsblöja mindre för dagen. Jag var helt imponerad av att det gick (jag vet, egentligen är det ingen stor grej, men ändå!) så jag testade idag också. Idag tog det längre tid, men efter en liten stund kissade hon i toaletten. NU förstår jag varför folk ECar och varför folk orkar ECa. För det är helt fantastiskt när det går! Jag ser dock inga signaler när det är på g, men jag kan ju alltid hålla henne en stund när vi byter blöja, när hon vaknat och efter att hon ammat, så får vi se vad det ger. Inte helt dumt att slippa ett par smutsiga blöjor per dag, och kanske korta ned blöjperioden något :)

Kompetent bebis!